Läromedelsbarometern 2020 visar stora skillnader på hur mycket Sveriges kommuner satsar på läromedel.

Läromedelsbarometern är en statistiksammanställning som ges ut av Läromedelsföretagen.
Här hittar du rapporten Läromedelsbarometern 2020

Bakgrunden är att det i dag inte finns någon övergripande statistik över hur läromedelsförsörjningen ser ut i den svenska grundskolan. För att kunna möta de utmaningar som elever, lärare, föräldrar, skolledare och politiker står inför måste problembilden vara känd. Läromedelsföretagen kan bidra med inblick i hur tillgången till läromedel ser ut.

Rapporten baseras på Läromedias statistik över kommunala huvudmäns inköp av läromedel, SCB:s kommunala statistik över elevantal och invånares utbildningsståndpunkt samt Skolverkets redovisade siffror över de kommunala huvudmännens kostnader.

I denna statistiksammanställning, som vi valt att kalla Läromedelsbarometern, presenterar vi hur inköpen av läromedel i grundskolan har förändrats över tid och vilka skillnader som finns mellan olika delar av landet. Statistiköversikten djupdyker i hur likvärdigheten ser ut mellan olika kommuner och regioner i Sverige och undersöker närmare vilka faktorer som påverkar hur läromedel prioriteras.

Den avgränsning som gjorts i sammanställningen är att friskolors läromedelsinköp inte redovisas i denna översikt. Detta beror på att tillförlitlig statistik för dessa huvudmäns läromedsinköp inte finns att tillgå. Enligt Skolverket är det närmare 16 procent av landets grundskoleelever som går i en fristående skola.

Pandemiåret 2020

Året 2020 var annorlunda på många sätt. I pandemins spår kan vi konstatera att skolans värld i allra högsta grad påverkats av de förändringar som hela samhället ställts inför. De sårbarheter som blottlagts av pandemin visar att elever är en grupp i samhället som är särskilt utsatt när skolans resurser inte räcker till. Tillgången till läromedel, tillsammans med skickliga lärare blir allt viktigare när skolans struktur och rutiner rycks undan av att undervisning inte längre kan eller får bedrivas i den fysiska skolmiljön.

Det senaste decenniet har det blivit starkare fokus på skolans resultat i den allmänna skoldebatten. Vid 90-talets början var svenska elevers prestationer mycket goda i en internationell jämförelse, men därefter har det skett en nedgång. En central fråga är vad som ligger bakom dessa förändringar.

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten och 2019 tillsattes Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap SOU 2021:70 för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka svenska elevers kunskapsnivå. I slutbetänkandet slår den särskilde utredaren och före detta utbildningsministern Gustav Fridolin fast att ”Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns stora skillnader i hur mycket som investeras i läromedel för grundskolan. Den tydliga trend som kan urskönjas är att kommuner idag satsar mer på läromedel. De genomsnittliga inköpen av läromedel per elev för riket har ökat från 671 kronor till 786 kronor mellan 2015 och 2019. 2020 låg motsvarande siffra på 773. Utvecklingen går emellertid i riktningen att kommuner med relativt bättre sociala förutsättningar, satsar mer på läromedel, jämfört med de kommuner som har sämre sociala förutsättningar.

Vad är ett Läromedel? Läs mer i Läromedelsföretagens kvalitetspolicy

Slutsatser från 2020 års Läromedelsbarometer

• Fortsatt bristande likvärdighet i tillgången till läromedel inom den svenska skolan.
• 2020 återspeglar ett litet trendbrott i de tre senaste årens uppåtgående trend.
• Läromedelsinköpen har minskat något i förhållande till skolans totala kostnad per elev.
• Under 2020 var det färre kommuner som satsade mer på läromedel jämfört med föregående år.
• Storstäder investerar mer pengar i läromedel och spridningen mellan olika storstäder är liten. Större städer är även den kommungrupp som har högst medianvärde för läromedelsinköp.
• Spridningen i inköp mellan kommuner i landsbygdsregioner är stor.
• I många kommuner syns en tydlig uppgång 2016 och därefter en avmattning, sannolikt som en konsekvens av flyktingmottagandet 2015.
• Kommuner med en starkare socioekonomisk ställning tenderar att lägga mer pengar på läromedelsinköp än kommuner med en svagare ställning.
• Det finns inte några tecken på att kommuner som kan betraktas som socialt mer utsatta kompenserar detta genom att göra större inköp av läromedel. Läromedel används alltså inte som ett kompensatoriskt verktyg i skolan.

Lista över de 10 kommuner som köpt mest läromedel under året

Kristinehamns kommun, 1842 kr per elev
Sotenäs kommun, 1418 kr per elev
Överkalix kommun, 1415 kr per elev
Skinnskattebergs kommun, 1383 kr per elev
Sorsele kommun, 1358 kr per elev
Sollefteå kommun, 1309 kr per elev
Pajala kommun, 1299 kr per elev
Ragunda kommun, 1236 kr per elev
Kramfors kommun, 1225 kr per elev
Hällerfors kommun, 1209 kr per elev

Positiv utveckling över tid av läromedelsköp

Vi kan konstatera att 2020 års läromedelsinköp innebär ett genomsnittligt trendbrott i den uppåtgående trend som varit fallet de tre senaste åren. Vi ser även att läromedel har minskat något i förhållande till skolans totala kostnad per elev. Endast 0,65 procent av den totala kostnaden per elev går till läromedel.

Tittar vi på kommunnivå så var det färre kommuner som under 2020 satsade mer på läromedelsinköp jämfört med föregående år. En reflektion är att resurser under detta pandemiår tillfälligt kan ha riktats till investeringar i tekniska hjälpmedel för att underlätta och möjliggöra distansundervisning. Några sådana siffror finns dock inte redovisade i nationell statistik.

Geografiska jämförelser visar på bristande likvärdighet

Skillnaden i läromedelsinköp mellan kommuner i Sverige under 2020 är stor. Vissa variationer kan sannolikt förklaras med stora investeringar gällande läromedelsinköp föregående år. Här hittar du inköp över en treårsperiod.

Nästan var femte kommun i Sverige köpte in läromedel för mindre än 600 kronor per elev

Bilden nedan visar hur stor utgift i kronor kommuner har för läromedel per elev. Spannet mellan den kommun i Sverige som köpte in läromedel för minst pengar per elev och den som köpte in för mest, är väsentlig. Den kommun som köpte in för mest spenderade 1842 kronor för varje elev medan den av landets 290 kommuner som spenderade minst lade 131 kronor per elev.

• 90 procent av kommunerna köper läromedel för mindre än 1000 kr.
• Endast en procent av kommunerna lägger mer än en procent av sina totala utgifter för skolan på läromedel.

99 procent av Sveriges kommuner lägger mindre än en procent av totalkostnaden för skolan på läromedel

Histogrammet nedan visar hur stor andel av totalkostnaden som läggs på läromedel i alla landets kommuner. Staplarnas höjd avgörs av hur många kommuner som lägger en viss andel av totalkostnaden på läromedel. Av grafen framgår att 99 procent av landets kommuner lägger mindre än en procent på läromedel 2020.

Storstäder investerar mest i läromedel

För att förklara regionala skillnader kan en jämförelse av kommuntyp ge en fingervisning om kommuners olika förutsättningar och prioriteringar. Exempelvis kan storstäder ha högre overheadkostnader i form av lokaler precis som mindre kommuner i glesbygd kan har omfattande utgifter för skolskjutsar. Det vi kan konstatera är att det framför allt är i större kommuner som vi ser en uppåtgående trend vad gäller läromedelsinköp, där medelvärdet per elev är 921 kronor, vilket kan jämföras med landsbygdskommunernas medelvärde på 774 kronor.

Slutsatserna kan sammanfattas till:
• Storstäder ligger högre och spridningen mellan olika storstäder är liten.
• Större städer är även den kommungrupp som har högst medianvärde för läromedelsinköp.
• Spridningen i inköp mellan kommuner i landsbygdsregioner är stor.
• I flera kommuntyper syns en tydlig uppgång 2016 och därefter en avmattning av läromedelsinköp. Förklaringen till detta är sannolikt antalet nyanlända som började skolan 2016.

Kommuners köp av läromedel per elev efter kommungrupp 2015–2020
*Kommuntyperna definieras i enlighet med SKR:s kommungruppsindelning.

Läs rapporten Läromedelsbarometern 2020