Läromedelsföretagens svar på remiss av Läromedelsutredningen
Den statliga utredningen Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap som leds av Gustav Fridolin har under hösten varit på remiss. Läromedelsföretagen välkomnar att utredningen tagit fasta på läromedlens betydelse och ställer sig i sitt remisssvar i huvudsak positiva till förslagen i utredningen. Här kan du läsa en sammanfattning av Läromedelsföretagens svar på remissen. Du hittar remissvaret i sin helhet i pdf nedan.
Läromedelsföretagens svar på remiss av SOU 2021:70 Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap, U2021/03589.
Sammanfattning
Läromedelsföretagen ställer sig i huvudsak positiva till förslagen i utredningen. I vissa delar har Läromedelsföretagen ändringsförslag.
• Tillstyrker att begreppet läromedel definieras och får tydliga kännetecken, däribland kvalitetssäkring genom etablerade utvecklingsprocesser samt kopplingen till läroplan,
ämnesplan och kursplan. Utan en tydlig definition av vad läromedel är blir utredningens övriga förslag svåra, om inte omöjliga, att genomföra.
• Tillstyrker att eleverna ges lagstadgad rätt till läromedel. Kvalitativa läromedel och lärare utgör grunden för en skola där alla elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen.
• Tillstyrker att Skolverket får i uppdrag att samla in statistik över tillgången till läromedel samt att Skolinspektionen ges i uppdrag att granska skolans huvudmän avseende tillgång till kvalitativa läromedel.
• Avråder till införandet av produktionsstöd till vad utredningen kallar särskilt kvalitativa läromedel. Förslaget riskerar snedvrida läromedelsmarknaden och därmed den framtida tillgången till ett varierat utbud av kvalitativa läromedel.
Inledning
Läromedelsföretagen välkomnar utredningens slutbetänkande och det gedigna arbete som ligger bakom. Trots att skolans resultat och organisering debatterats friskt under lång tid har
elevers tillgång till kvalitativa läromedel inte uppmärksammats i tillräcklig grad. Det har också saknats en fullödig och genomgripande utredning i frågan. Det är ett förtjänstfullt arbete som
nu har genomförts och förslagen som helhet kan komma att ligga till grund för ett fortsatt fokus på läromedlens roll och funktion samt elevers likvärdiga tillgång till dessa.
Utredningens slutsatser om läromedels betydelse för elevers kunskaps- och språkutveckling är väl underbyggda och förpliktigar.
Bakgrund och problembeskrivning
Var man bor eller vilken skola man går på ska inte avgöra i vilken omfattning eleven har tillgång till läromedel, inte heller ska det vara en faktor som avgör vilken kvalitet dessa har.
Likväl konstaterar utredningen att tillgången till läromedel idag är olikvärdig.
I vår rapport Läromedelsbarometern presenterar Läromedelsföretagen en kartläggning av tillgången till läromedel och utvecklingen över tid – på vår hemsida finns statistisk
sammanställning på årsbasis sedan 2015. Tyvärr saknas jämförbar statistik för alla skolformer, men i den statistik som går att ta fram i dagsläget framkommer att tillgången till
läromedel i Sverige är låg jämfört med jämförbara länder. Dessutom är tillgången olikvärdig då skillnaderna är stora mellan olika kommunala huvudmän.
En annan oroväckande slutsats är att kommuner med en större andel elever som inte når gymnasiebehörighet och kommuner med en genomsnittligt lägre utbildningsnivå inte
kompenserar för detta genom större inköp av läromedel. Vår rapport visar dessutom att kommuner med lägre andel behöriga lärare inte lägger mer resurser på läromedel än
kommuner med en relativt sett högre andel behöriga lärare. Tvärt emot vad som är önskvärt används alltså inte inköp av läromedel som ett kompensatoriskt verktyg.
Sammantaget understödjer därför vår rapport utredningens slutsatser om stora brister kring likvärdigheten. Läromedelsföretagen ser precis som utredningen problem med att kopierat
material och icke kvalitetssäkrade material används istället för läromedel. Vidare är det djupt oroande att elever inte har möjlighet att få ta hem läromedel för fördjupning och repetition.
Det sistnämnda riskerar att ytterligare öka klyftor och skapa orättfärdiga skillnader i förutsättningar för elever. I grunden är det ett hot mot skolans uppdrag att kompensera för
elevers olika förutsättningar att nå målen.
Läromedelsföretagen välkomnar att utredningen nogsamt redogör för samstämmiga vetenskapliga studier kring läromedlens betydelse, inte minst vad gäller den trycka textens
roll för förståelsen av längre sakprosatexter. Samtidigt vill Läromedelsföretagen vara tydliga med att läromedel, både tryckta och digitala, kompletterar varandra och vi välkomnar därför
att utredningen pekar på detta genom att till exempel redovisa enkätundersökningar och hearings där både elever och lärare lyft fram samspelet och kombinationen av olika
läromedel. Samma svar har Läromedelsföretagen fått i dialoger med företrädare för elever och lärare.
Lärarnas förmåga att planera undervisningen, förmedla kunskap och entusiasmera elever utgör tillsammans med kvalitativa läromedel, oavsett form, en omistlig del av en framgångsrik
skola.
Läromedelsföretagen välkomnar att utredningen belyser lärarens roll liksom skolledarna och det pedagogiska ledarskapet. Det är bekymmersamt att lärare i allt lägre utsträckning ges
möjlighet att själva välja läromedel trots att det är lärarna som har kunskapen om vad som är ett adekvat och önskvärt läromedel för just deras elever. För att säkerställa att lärarna
verkligen har möjlighet att välja läromedel behöver de ges tid att sätta sig in i vilket läromedel som passar bäst i undervisningen, men också tillräckliga ekonomiska resurser och ett tydligt
mandat.
En annan utmaning som utredningen förtjänstfullt lyfter fram är svårigheten för lärare att värdera saklighet och kvalitet i det stora och varierande utbud av olika material, utöver
läromedel, som florerar. Detta gäller inte minst det gratismaterial som finns att tillgå och som kommer från diverse aktörer som alla har det gemensamt att de i första hand inte är
professionella utgivare av läromedel. Läromedelsföretagen tycker att det i grunden är positivt med olika kunskapskällor och olika former av undervisningsmaterial, men delar utredningens
bild av att kvalitetssäkrade läromedel, digitala såväl som tryckta, har en och oersättlig roll i skolans undervisning.
Läs hela remissvaret: Remiss_laromedelsforetagen_laromedelsutredningen